Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Fick en nostalgitripp som började smått och sökte på gamla sköna låtar till Amiga spelen. Det började med Lost Patrol, Golden Axe och Super Cars 2. Detta var visserligen för ett par månader sedan. Men nyligen blev jag nyfiken om det inte också kan finnas remixade versioner.
Då upptäckte jag att det finns en uppsjö av remixade låtar och några var riktiga bra, riktigt otroligt bra faktiskt! Flesta är elektroniska trancestilar, men det förekommer även lugna piano/symfoni och ett par sälsynta orkestral versioner.

Här såg jag en ny samling börja ta form och började leta efter fler spel med sköna låtar. Hittade även i omvänd ordning riktigt bra remixade låtar från Amiga spel jag inte alls har tänkt på eller så var spelet riktigt uselt och ville ingenting med det att göra . Så nu har jag därför lagt up en liten samling på mina favoritlåtar under Musik » Chipmusik kategorin. Här prioriteras det främst remixade versioner av spelmusik till Amiga, därefter C64, diverse demoscener och möjligen några enstaka övriga plattformar som Sega t.ex. Varsågoda och njut!

För de nya, ovetandes, om vad Chipmusik eller Chiptune är och vad det innebär har jag försökt sammanställa en liten text om du väljer att läsa vidare....

Så här kunde en enkel Demoscen från år 1987 på en Commodore 64 se ut med en skön musik med hälp av SID ljudchippet.

Vad är Chipmusik eller Chiptune?
Man kan tro att det är en musikstil som började på andra hälften av 80-talet då revolutionerande ljudchip kom till på prisvänliga hemdatorer så som Commodore 64 (SID), Atari ST (YM2149F) och Amiga (Paula), även Nintendo NES och Gameboy. Men det är varken någon musikstil eller genre, utan det är snarare ett instrument, en ny metod, som man kan skapa olika unika musikstilar eller genren, vare sig det är synth, underground, dans, pop, rock etc. Det var heller inte ovanligt med covers vid senare tillfälle på olika kända radiolåtar.
Idag används begreppet mestadels för att beskriva musik som är mer eller mindre inspirerad av ljuden från dessa ljudchip.

Chipmusik har även spelats på svenska radion P3. Det började år 2000 som ett blygsamt förslag i ett litet program vid namn Frankerat. Efter en positiv respons fick den sändas varje månad och blev döpt till M-P3. Ett år senare blev programmet om Chipmusik tilldelad att sändas varje vecka och döptes då om till Syntax Error. Ca 100 avsnitt blev det totalt.

Så här lät första programmet i M-P3 Frankerat som sändes 2000-05-17

SID?
1981 var året då ljudchippet SID välsignades till världen, tillverkad av Bob Yannes, och står för Sound Interface Device. Målet var att genomföra en riktig subtraktiv synteschip och helt olikt från alla andra hemdatorer på sin tid. Ljudchippet med kombination av analogt och digitalt innebar att man i princip kunde skapa vilket ljud som helst i en eller ett fåtal harmoniska vågformer som skickas igenom ett system av filter. Ingen kunde förutspå hur kultklassad denna ljudkrets skulle komma att bli. Än idag är det omöjligt att emulera ljudet till 100%, men för en vanlig lekman så hörs det kanske ingen skillnad.
SID tillsammans med videografikchippet VIC-II var en stark faktor till att Commodore 64 eller också känd som C64 och VIC-64 blev den bästsäljande datorn genom tiderna med 40% av hemdatormarknaden mellan 1983-1984 och 17 miljoner sålda enheter till början av 90-talet. C64:an kunde även köpas i vanliga varuhus och leksaksaffärer för relativt lågt pris som troligen var en av orsakerna till den stora TV-spelskraschen som fick en nedgång på nästan 97% på andra generationens konsoler i Nordamerika 1983.


Demoscen?
1985 omkring började en ny musikmarknad att växa. För SID-chippet skapade även grunden till demoscenens chipmusik. Först var det olika grupper som crackade spelen för att kunna göra gratiskopior. Crackgruppen hade en signatur före spelet med gruppens namn och kontaktuppgifter som ett slags skrytmoment tillsammans med både grafik och musik. Med tiden utvecklades denna del av cracket till en längre sekvens, från början kallat intro och senare kallat cracktro där gruppen gav prov på sina programmeringskunskaper. Det började bli en kamp om vem som kunde bäst utnyttja Amigans potentiella kraft med snyggare grafik och mer avancerad musik för att till slut slita sig loss och bli till självständiga program, så kallat demoscener. Under slutet av 1980-talet och början på 1990-talet var Commodore 64, Atari ST och Amiga de främsta plattformarna för demoscenen och en ny tävlingsform av programering med seriös jury har bildats. Först 1993, när gruppen Future Crew släppte demot 2nd Reality, slog även den MS-DOS-baserade PC:n igenom.

Årliga demopartyn finns tillgänliga i hela Norden, Finland, Sverige, Norge och Danmark. Den största är i Helsingfors och anses vara det finaste att vinna tävlingar på. Dreamhack är något de flesta känner igen idag som tidigare var Sveriges största demoparty. Idag utgör det en liten del av Dreamhack som nu till största delen är ett spelparty.
Intressant är att många av Skandinaviens mest kända spelstudior började som demogrupper. Till exempel;
Starbreeze Studios (tidigare svenska demogrupp Triton Productions)
Digial Illusions (tidigare svenska The Silents)
Remedy Entertainment (tidigare finska Future Crew)
IO Interactive (tidigare danska Crionics)

Amiga dator som har laddat in spelet Leander

1987 var då Amiga 500 introducerades och blev den mest populäraste av alla Amiga modeller från Commodore serien. Här inne finns ett ljudchip kallad Paula som kunde få musiken låta ännu mer bättre och fylligare. Tekniken på Paula ljudchippet är helt anorlunda jämfört med SID. Här var tekniken istället FM-syntes där frekvensmodulation används för att skapa ljud. En eller flera vågformer frekvensmoduleras med en eller flera andra vågformer för att skapa ett varierande frekvensspektrum.
Trots nyare och starkare modeller, tex Amiga 1200 så blev det aldrig en lika stor hit som 500 och vid 1993 blev det konkurs till förmån av IBM PC starka tillväxt med bättre grafik och prestanda.

Tack vare många entusiaster så finns det fortfarande många kompositörer världen över till dags dato som håller liv i "instrumentet" och ett flertal olika hårdvaror och mjukvaror/emulatorer har därför utvecklats just för att kunna fortsätta skapa musiken i sann chipmusik miljö. Chippet var tänkt att både användas i datorer och synthesizer, men kom inte att användas i någon synt förrän 1997 då den SID-baserade Sidstation kom, skapad av företaget Elektron. Efterfrågan var stor men tillverkningen av Sidstation-syntar upphörde 2003 eftersom chippen tagit slut. Det unika med ljudchippet, vare sig det är från C64 eller Gameboy är att det inte är processorkrävande. Därför är det så populärt världen över när man kan använda en så pass enkel icke resurskrävande enhet. Se videoklippet nedan som demonstrar en Gameboy som huvudinstrumentet för att skapa musiken.
Webbsidan High Voltage SID Collection huserar närmare upp mot 47 000 låtar.

De mest välkända spelmusiker som skapat musik med SID-chippet är bland andra:
Chris Huelsbeck, Jeroen Tel, Rob Hubbard, David Whittaker, Martin Galway, Ben Daglish, Tim Follin, Geoff Follin, Machinae Supremacy, Mark Cooksey, Chris Cox, John Hare m.fl.
Några är fortfarande aktiva till och med efter 2010 med att spela på LIVE föreställningar, en fantastisk upplevelse för många som hade dem som förebilder i sina yngre dagar. År 2015 är det 30 års jubileum.

Loading the player...